Black Damnation Origins

Normalt gör jag ett inlägg per öl jag provar. Ikväll blir det inte så. Namnet i rubriken är inte namnet på en öl, utan hintar själva innehållet jag tänker ta upp med själva inlägget.

Jag har under 2 kvällar nu testat ett par öl från Black Damnation (II samt III) och även ölen Black Albert. Alla dessa 3 öl är från De Struise Brouwers. Då tänker vissa kanske, uhum, 1-2 är samma serie men Black Albert då? Jo, Black Damnation I är en blandöl varav ena halvan (den är delad i 50/50) är just Black Albert och den andra halvan är från De Molen Hel & Verdoemenis (Turkey BA-versionen av denna är en av mina absoluta toppar jag testat för övrigt)
Detta gör att det inte är fel att testa Black Albert i sammanhanget för att försöka få sig en liten inblick i hur ölen liknar varandra samt skiljer sig. Nu är det så att detta gäller just BD I. Jag har inte prövat den utan endast  II samt III och blandningarna skiljer sig lite emellan. Jag tar upp detta mer ingående vid varje öl.

Jag bör nämna att jag innan test av dessa 3 inte kände till att Hel & Verdoemenis var en del av BD, det är något jag läst mig till i efterhand. Vill ni läsa mer om detta hänvisar jag till denna sida.

Vi börjar med Struise Black Albert som jag drack igår. Jag käkade även en bit brieost medans jag drack denna. Något som fungerade utmärkt och fick mig att köpa ost även till de andra ölen, mer om det nedan.

Ratebeer

Lukt: På det stora hela en mustig doft som påminner mer om mat än "godsaker", mörkt bröd, kryddor och till och med en aning vitllök (?) är lite av vad jag hittar här. Matigt, som sagt.

Smak: Mkt annorlunda smak. Väldigt mkt bröd, torkade frukter utan att vara "fruktig". Rå kakao. Mörkrost kaffe. Hyffsat påtaglig ABV som gör sig påmind även lite i smaken.

Intryck: Väldigt god och precis den stil av stout jag gillar. Mkt välsmakande. Tror denna vinner på att lagras med tanke på alkoholhalten som trots allt gör sig påtaglig. (även om den är rätt stark, 13%)

Betyg: 4.0. Mkt bra.

Ok så halva originalet gör sig bra helt enkelt. Hur är det då med bland ölen? Jag hade 2 av dom hemma och bestämde mig för att ta båda 2 samma kväll för att på lättast sätt se om jag känner skillnad.

Okaj, då kör vi (Som Veyron i ottan hade sagt)

Struise Black Damnation II


Ratebeer

BD I är som sagt H & V samt B A 50/50. Denna öl är lite mer komplicerad.
Eftersom allt redan finns beskrivet hos Ratebeer ser jag ingen anledning att inte bara kopiera in förklaringen som ni har här:

"Black Damnation II is yet another blend with the use of Hel & Verdoemenis from Brouwerij De Molen. This time a level more complex than BD I. 50% of Black Albert was used that matured for a while on whole coffee beans out of a craft Columbian coffee plantation. 25% of H&V was used that aged for 6 months on JD barrels at Struise. Another 25% of Cuvée Delphine was used. "


Till denna öl åt jag även Camembert.

Lukt: Den liknar Black Albert påtagligt. Den har det brödiga och matiga kvar från just denna öl. Jag vill påstå att den luktar mer än Black Albert.

Smak: Robust och bra smak med mkt brödighet. En del kakao finns i dunklet och även saltlakrits. Eftersmaken har en sojig/salt nyans.

Intryck: Detta är väldigt gott. Fungerar bra ihop med osten också. Även om denna öl har fått sig lite sötma tillsammans med kakao och lakrits kvarstår denna öl i min mening som en brödig stout. Dryckens förmåga att skumma gör att hela munhålan fylls med den när du dricker. Grymt smakrik och lämnar dig inte oberörd, så att säga.

På tal om ost. Jag skrev att kakaon låg i "skymundan" denna öl smakar inte mkt kakao men man kan ändå känna att det finns där. Om man dock äter vitmögelost, såsom camembert som jag åt, kommer kakaon fram mkt tydligare.

Betyg: 4.25. Kanonbra.

Med denna öl avklarad följde glasskölj samt påfyllning, av nästa version.

Black Damnation III


"Black Damnation III was made with Black Albert that aged for 3 months on Paul Melia’s (Mes) favorite Whisky, the "Caol Ila’s Distillers Version 1995"."


Ratebeer


Lukt: Soja, Bröd. Lukten är inte alls lika stark och robust som hos de 2 andra. Det är helt enkelt svårare att känna vad den luktar.


Smak: Saltlakrits, soja, bröd. I mångt och mycket väldigt lik Damnation II. Denna smakar mer lakrits i eftersmaken där IIan smakar mer brödigt/soja.


Intryck: Mkt god smak. Inte lika mkt doft som hos Damnation II. Även denna fungerar mkt bra med ost.

Vilken öl av dessa är då bäst?
Tja, denna öl är inte på något vis dålig. Damnation 2 är dock i mina ögon segrare av dessa 3, trots allt mkt bra stouts. Den känns mer på något vis. Dessutom är den faktiskt 1% svagare, vilket faktiskt inte märks om man ska gå efter "ABV som smakbärare". Tvärtom, smakar D3 mindre som är starkare än D2.


Betyg: 4.0 Mkt bra.

Det är roligt när man kan nysta lite i skillnader mellan öl som trots allt är väldigt lika varandra. Jag hoppas få möjlighet att testa fler av Black Damnations varianter. Ska man gå efter ratebeer (vars betyg roligt nog stämde överens med mitt egna) är 5an ordentligt bra.

Hur som helst rekommenderar jag verkligen andra dessa öl.